Ett ställe för mig att skriva ut lite av tankarna i världen. Poesi, kärlek, pluggeri. Om massa böcker och en hel del musik. Att överleva utan Arken, men också om att föra den vidare.
Du är välkommen hit. Vem du än är.

2413.3

Spillde ut mitt hjärta på ett rutigt papper. 
Du känner inte för mig det jag känner för dig.
Men det gör ingenting. 
Ingenting alls. 
Jag trivs bra som det är ändå.
Tänkte bara ta chansen. 


2013.3

This is your captain speaking.

Tanken slog mig just att han är så vacker.
Varför vet jag inte.
Jag kom på det nu.
Ska jag säga det till honom?

Vill ha dig i mörkret hos mig,
tiden står still när vi rör vid varandra.
Hjärnan repeterar och repeterar.

Jag förstår inte varför just nu,
och varför jag bara kan glömma alla andra,
tack vare dig.
Förvirringen, över att vara kär i dig.

Ta mig samman.
Borde det.
Ska våga precis som R gjorde.
På fredag om du är vaken...

Vill tillbaka, vill nu, när jag är stark.
Jag ska för första gången i mitt liv,
erkänna min svaghet.
... då ska jag gå till dig så fort jag kommit hem.

Tänker inte ens packa upp.
In genom porten, lämna sakerna och sen gå.
Tar risken då. 

Risken är att jag dagen efter på min födelsedag,
kommer vara förstörd och sårad.
Inte tveka nu, inte tveka nu. 




Hej, du jag..
Okej, såhär...
Jag saknar dig när jag inte är här och
jag är ganska säker på att jag är kär i dig,
sånuvillmestgedigenpussochsenspringaförmitthjärtasliv!

1813.3

Captains logg.

Kära läsare,
jag fyller 20 år.
Snart.
TJUGO,
långa år.
Har ännu inte funnit livet.

Är kanske kär.
Jag är nog kär.
Funderar på om jag vågar ta chansen.

Live long and prosper!

Nu är det plötsligt mars.


Om när som helst fyller jag tjugo år.
20.
Är i kris.
Tänker för mycket.

Accepterar fortfarande inte att K är död.

Vill inte flytta hem när tiden på detta slott är slut.
Vill inte tillbaka.
Vill vara kvar här nere.
I söder.
En flyttfågel som inte flyttar tillbaka.

Vill få ordning på livet.
Jag hade det ett tag.
Men nu är det för mycket att göra.
För mycket att hålla ordning på.

Tror dessutom jag är kär.
Fan.
Måste jag alltid hamna här?
Att vara kär och inte våga säga det.
Inte våga göra någonting av det.


Har börjat spela klarinett igen.
Det gjorde mig lycklig.
Har tydligen inte glömt så mycket som jag trodde.

Nu ska jag glömma bort mitt liv till jag kommer ihåg det nästa gång.